Rätt & rådligt 2010-11

Yttrandefrihetskommitténs debattbetänkande

lades fram för justitieministern den 22 oktober. När du läser detta, finns betänkandet tillgängligt på www.gov.sou.se. Det är utgivet i pappersform i serien Statens Offentliga Utredningar och har där nummer 2010:68 med titeln ”Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller”. Om du tycker att försvaret för yttrande- och tryckfriheten är en viktig sak, och det antar jag att du gör eftersom FiB/K:s plattform bygger bl.a. på detta försvar, så bör du skaffa dig kännedom om vart YFK har uppdrag att komma.

Av INGEMAR FOLKE

Vill man måla fan på väggen, och i sådana här sammanhang bör man inte dra sig för det, kan man säga att regeringen har uppdragit åt kommittén att anpassa vår grundlagsreglering av yttrandefriheten till EU och därmed göra skyddet svagare.

Den världsunika detaljerade grundlagsreglering som vi har haft sedan snart 250 år är således i farozonen. Vi har anpassat dessa regler efter den tekniska utvecklingen men ändå kunnat behålla det starka skyddet. Detta byggs upp av sådant som etableringsfrihet, censurförbud, särskild brottskatalog och rättegångsordning, meddelarskydd och ensamansvar. Avgörande för om detta skydd föreligger för ett alster är om en viss teknik, tryckteknik, har använts vid framställningen. För andra medier – film, radio/TV, hemsidor på Internet – är det starka skyddet beroende av vissa andra faktorer. Dessa är emellertid lätta att sätta i verket. Den som använder sig av dessa medier kan därför på förhand bilda sig en så gott som hundraprocentigt säker uppfattning om vem det är som bär ansvaret.

Kommitténs uppdrag har varit att undersöka om det starka grundlagsskyddet i medierna kan knytas till något annat än användningen av en viss teknik, dvs. att försöka tillskapa en ”on off-knapp” som är ”teknikneutral”. Kommittén presenterar nu tre alternativa modeller för detta.

Enligt Ansvarsmodellen kopplas grundlagsskyddet på under förutsättning att det tydligt framträder någon som är beredd att ta ansvaret för yttrandet.

Enligt Verksamhetsmodellen knyts skyddet till den professionella verksamhet vari yttrandet har skapats och ges ut.

I Ändamålsmodellen blir ändamålet med den offentliggjorda framställningen avgörande för om det starka skyddet ska finnas. Uppbärs framställningen av ett litterärt, konstnärligt, opinionsbildande eller journalistiskt ändamål, ska den skyddas. Den här modellen är den som ligger närmast EU-rätten. EU:s dataskyddsdirektiv, som översatts till vår personuppgiftslag (PUL), gör undantag just för de här ändamålen.

Alla tre modellerna förutsätter att både tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) avskaffas.

Betänkandet skickas nu ut på remiss. Tiden för att svara på remissen kommer sannolikt att gå ut i slutet av januari. Samtidigt arbetar en grupp jurister med ett uppdrag från kommittén att undersöka EU-rättens förhållande till TF och YGL. Det uppdraget ska gruppen redovisa i december 2010.

Under våren 2011 ska YFK bestämma sig för vilken modell man föredrar. Till sommaren 2011 ska YFK ha bildat sig en uppfattning om man ska föreslå en helt ny yttrandefrihetsgrundlag eller om man ska behålla TF och YGL och vilka ändringar i dessa grundlagar som man vill föreslå. Slutbetänkande ska lämnas i december nästa år.

Jag blir glad när jag ser att två kommittéledamöter – båda fp och båda advokater eller med advokatbakgrund – tillsammans med fyra experter har fogat ett gemensamt särskilt yttrande till betänkandet. De argumenterar för att man ska behålla TF och YGL.

Alla tryckfrihetsvänner, läs och bilda er en uppfattning! Vi måste, anser jag, försvara vår utomordentliga tryckfrihetsförordning. Jag tror faktiskt vi har goda chanser att lyckas med det, om vi enas brett över alla politiska och professionella gränser, oavsett om vi är skribenter eller bara läsare.

Ingemar Folke är adokat i Stockholm och skriver spalten Rätt & rådligt i Folket i Bild/Kulturfront