Rätt & rådligt 05-11

Får militär sättas in mot folket i Sverige?


För många år sedan skrev Jan Myrdal i Aftonbladet om att svensk lag tillät att militär sätts in mot civila t.ex. vid hyreskonflikter och strejker. Det blev skandal, och regeringen och riksdagen skyndade sig att avskaffa den lagen. Vad är det som gäller nu?
Frågvis FiB-läsare

De bestämmelser som Jan Myrdal skrev om 1968 fanns framför allt i lagen om införande av brottsbalken från 1962. De handlade om ”upplopps stillande” och militär medverkan vid sådant. Upplopp kan – då som nu – bestå i att strejkvakter hindrar strejkbrytare eller att hyresgäster i solidaritet med en vräkningshotad granne hindrar kronofogden att verkställa avhysningen.

1969, när regeringen föreslog att bestämmelserna om militär medverkan i upplopps stillande skulle upphävas, hördes lagrådet om förslaget. Lagrådet konstaterade att det även därefter skulle vara tillåtet att sätta in militär i sådana situationer. Förklaringen låg i att regeringen hade det yttersta ansvaret för ordningens upprätthållande och – till och med utan stöd i skriven lag - hade rätt att använda de medel som krävs i nödfall.

Av INGEMAR FOLKE

Den 1 januari 1975 trädde den nya regeringsformen (RF) i kraft. I den grundlagen finns inget förbud mot att låta militär delta i upplopps stillande. Ett sådant förbud var något av det vi glömde att bråka om. Vi som var med hade fullt upp med att försöka stoppa en grundlag som gav riksdagen rätt att avskaffa de flesta demokratiska fri- och rättigheter genom ett enkelt riksdagsbeslut.

Enligt RF 10:9 får regeringen sätta in rikets försvarsmakt i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Regeringen får också bemyndiga försvarsmakten att använda våld vid kränkning av rikets territorium. All annan användning av försvarsmakten i strid eller att sända del därav till annat land kräver riksdagens medgivande i någon form.

Det finns inget medgivande av riksdagen vare sig i lag eller på annat sätt till att sätta in försvarsmakten mot civila i Sverige och låta militären bruka våld eller tvång vid sådana tillfällen. Betyder nu det att det är förbjudet att sätta in militär mot folket t.ex. vid ”upplopps stillande”?

Svaret på den frågan är inte självklart. Enligt förvaltningslagen skall myndigheterna vid behov hjälpa varandra. Man kan tänka sig många situationer där polisen eller andra myndigheter vill ta hjälp av försvaret, som ju bl.a. har bättre farkoster för färd genom luften och över och under vattnet och – i alla fall till helt nyligen – massor av personal. Men å andra sidan är friheten att röra sig inom riket och skyddet mot frihetsberövande grundlagsfästa och kan inskränkas bara genom lag. Försvarsmaktens personal har rätt att omhänderta civila och att hindra civila att röra sig fritt bara enligt lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och möjligen någon annan författning. Men det finns inte stöd i lag för någon generell befogenhet för militär att utöva tvång eller våld mot civila i fredstid på liknande sätt som finns i polislagen.

Tvärtom finns en förordning från 2002 som handlar om hur försvarsmakten får användas i fredstid för stöd till civil verksamhet. Där sägs uttryckligen att militären inte får utöva våld eller tvång mot enskilda.

En förordning är en författning som beslutas av regeringen. Den kan alltså upphävas eller ändras genom ett regeringsbeslut utan att riksdagen behöver blandas in. En förordning kan således framstå som ett bräckligt skydd mot att sätta in militär mot civila i fredstid. Å andra sidan tycks det råda något slags outtalad consensus om att detta inte får ske. Ådalen får inte upprepas.

Därför är förslaget desto mer uppseendeväckande att det skall bli möjligt enligt en särskild lag att ge försvarsmaktens personal samma befogenheter att utöva våld och tvång mot civila i fredstid som polisen har. Detta förslag har lagts fram av Stödutredningen i dess betänkande ”Polisens behov av stöd i samband med terrorismbekämpning” (SOU 2005:70).

Utredningens förslag tar inte enbart sikte på storskalig terrorism av typen WTC-attentaten 2001. Militären skall också, enligt den lagtext som läggs fram, kunna sättas in mot ”andra sådana omfattande brottsliga angrepp på samhället”.

Enligt min mening skulle förslaget, om det antogs, återföra rättsläget till vad som gällde före Ådalen. I det kommande numret av FiB-juristernas Tidskrift för Folkets Rättigheter skall jag på ett utförligt sätt behandla detta förslag, dess bakgrund och tänkbara konsekvenser. Den som inte redan prenumererar på tidskriften kan göra så genom att sätta in 150 kr (för fyra nummer) på plusgiro 93 09 09-7.



Ingemar Folke är adokat i Stockholm och skriver spalten Rätt & rådligt i Folket i Bild/Kulturfront