Som ett resultat av HD:s dom i det s k nazistsymbolmålet 1996 avkunnas hundratals fällande domar i tingsrätterna mot nazistiska åsikter. Och hur skall då Falungong-rörelsen bedömas?

Falungong och svastikan

Den kinesiska meditationsorganisationen Falungong står just nu i stark konflikt med den kinesiska regeringen. Konflikten har fått omfattande bevakning i internationella medier.

Falungong (även kallad falundafa) har hittills uppmärksammats mest för sina s k rörelsemeditationer. Vid första anblicken kan de synas vara en långsam variant av pensionärsgymnastik. Djupare sett ingår de dock i en ös-terländsk filosofi som syftar till att rena själen från begär och villfarelser. Rörelsen har utövare även i Sverige.

Av THURE JADESTIG

Falungong har sina rötter långt ner i historien. Den leder tillbaka till Buddha men har utvecklats huvudsakligen i Kina.

Historien gör sig märkbar i Falungongs emblem. Det är en cirkel med ett gult hakkors i mitten av en röd cirkel omgiven av en gulbrun ring med mindre och svängda hakkors (s k solkors) samt s k yin-yang-symboler.

Hakkorset förknippas idag främst med Nazi-tyskland. Bruket som antisemitisk symbol i Tyskland daterar sig till omkring 1910, och det ökade kraftigt efter 1918. Hakkorset blev nazistisk partisymbol på 1920-talet.

Men hakkorsets historia är mycket äldre än så. I det antika Grekland kallades det ”tetra-skelon” (”fyrbening”, där varje utskjutande del ses som ett ben med böjt knä). I den mångtusenåriga buddistiska traditionen kallas hakkorset för ”svastika”. Ordet betyder ”vara lyckobringande”. Hakkorset användes i det kejserliga Rom som en hemlig kristen symbol. Det förekom i nordisk och germansk mytologi och kallades där för ”Tors kors”. En tid ingick det i svenska Aseas företagslogotyp. Många sådana kulturella detaljer är okända i vår historielösa tid, som vanligtvis sätter fullt likhetstecken mellan hakkors (oavsett vad det kallas) och nazism.

Frågan är nu om man kan bära Falungongs symbol öppet i Sverige? Det finns nämligen ett prejudikat från högsta domstolen 1996 som säger att bärandet av nazistiska symboler på allmän plats utgör hets mot folkgrupp genom att bärandet uttrycker missaktning mot människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska. (Se TfFR nr 3/96 - red.)

Domen har bl a fått till resultat att nynazistiska grupper inte längre bär sådana symboler öppet vid demonstrationer. I stället markerar de sin samhörighet och profil med helsvart klädsel, skärmmössor av nazitysk militärmodell osv.

Domen var en viktig orsak till att regeringen valde att inte gå vidare med förslaget i en departementspromemoria (1996:33) om att kriminalisera bärandet av s k extremistiska symboler. Bland de symboler som skulle förbjudas nämndes uttryckligen hakkorset. Förslaget var emellertid så luddigt formulerat att ingen på förhand skulle kunna avgöra vilka symboler som skulle blivit straffbara att bära.

En central tanke i HD:s dom och i den skrinlagda promemorian är att bärandet av hakkors (eller liknande symboler med direkt koppling till nazistisk ideologi) ger uttryck för missaktning av andra folkgrupper.

Vad gör nu svensk polis om en svensk Falun-gonganhängare bär rörelsens symbol, t ex som knapp eller gymnastiktröja, enskilt eller vid en uppvisning?

Frågan har inte prövats rättsligt, och det är inte säkert att den ens uppkommit som juridiskt ärende. Men den pekar på ett fundamentalt problem med kriminaliseringen av bärandet eller visandet av politiska symboler. Det handlar om att skilja mellan gärningen (att bära symbolen) och uppsåtet (att skicka ett budskap). Frågan skulle kunna uppkomma kring en del raggar­bilar, som bär den gamla amerikanska sydstatsflaggan (Con­federate States of America). Negerslaveriet var en grundläggan­de tanke i den statsbildningen. Bärandet av den symbolen skulle alltså kunna uppfattas som ett stöd för negerslaveri som samhällsinstitution och därmed ett uttryck för hets mot folk­grupp. Frågan har veterligen aldrig prövats rättsligt.

Vad som kommer att hända i ett rättsfall beror givetvis till sist på de enskilda omständigheterna. Men eftersom Falungongrörelsen inte är nazistisk utan har ett jämlikt program och en öppen verksamhet kan en åklagare knappast göra gällande att bärandet av dess symbol skulle utgöra hets mot folkgrupp. Syftet kan näppeligen hävdas vara att uttrycka missaktning mot andra folkgrupper.

Gränsdragningen kan bli svår. Svenska nynazistiska grupper har vid enstaka tillfällen tidigare använd gula hakkors på blå bakgrund. Situationen kan bli makaber om nynazister hävdar att hitlerhälsningen är ett slags ”rörelsemeditation”.

Falungongrörelsens symbol skapar en svår fråga om att dra gränser för vilka symboler som är straffbara att bära.

Thure Jadestig var åren 1969 – 1985 riksdagsman (s) för Väst­manland.

TfFR 3/1999