Tysklands satsning i Sverige på att internationellt censurera dokumentationen av Tredje riket mötte nederlag i HD. Men leder HD nu upphovsrätten till att fortsättningsvis kunna utnyttjas mot tryckfriheten?

Bayern knockad – och sedan?

Det klara prejudikatet i Mein Kampfmålet innebar slutpunkten för de obehagliga påtryckningarna på svenska åklagare och domstolar för att ”hålla tyskarna på gott humör”. Rättsfallet fungerar nu i alla länder mot Tysklands försök att med upphovsrätt kontrollera och förhindra en kritisk dokumentation av Tredje riket.

Det är miljontals texter, bilder och filmer som tyska staten anser sig ha konfiskerat rätten till. Av alla dokumentationer om Hitlertiden av skiftande kvalitet som TVsänts de senaste åren saknar nog ingen sådant material.

Av ERIK GÖTHE

Men HDs dom visade även en märklighet i upphovsrättslagen, till följd av kortsynt lobby från upphovsmannaorganisationerna. Mot utnyttjande av ett verk inom skyddstiden kan åtal alltid väckas och fällande dom alltid påräknas – även när rättsinnehavare saknas därför att rätten utslocknat i hemlandet eller upphovsman och arvingar avlidit och rätten aldrig överförts till annan och alltså personligt skyddsintresse saknas. Inget kan få mig att tro att HD inte kunnat döma med hänsyn till att upphovsrätten är en personlig skyddsrätt för den som skapat verket, inget feodalt beviljat statsprivilegium.

Denna innebörd av HD:s dom anser jag är principiellt stötande. Det avgörande är nämligen inte att den åklagare, som vill fortsätta i sin karriär, givetvis inte kommer att väcka åtal i de årligen tusentals fall i Sverige därhan kan åtala, därför att åtalet i samtliga fall är precis lika påkallat ur allmän – dvs statens – synpunkt. Det betydelsefulla är istället att en beställsam åklagare som Anders Helin när som helst kan väcka åtal, om han eller hon vill, för att av politiskt opportuna skäl censurera ett verk.

Och på sådant sätt bör ingalunda ett fritt folks upphovsrättslag vara beskaffad.

Erik Göthe var offentlig försvarare i målet för bokförläggare Kalle Hägglund och författare till boken Den vanliga vägen. En bisarr historia om beslaget av Mein Kampf.

TfFR 1/1999