Följande artikel skickade professor Johs. Andenæs till DN i början av december 1997, innan högsta domstolen beviljade bokförläggare Kalle Hägglund prövningstillstånd i målet om "Mein Kampf"-förbudet. Artikeln infördes i SvD 26/1 1998.

"Mein Kampf" og trykkefriheten

Jeg er blitt gjort oppmerksom på en underlig rettssak om utgivelsen av en svensk oversettelse av Hitlers bok ”Mein Kampf” i 1992. Bayerns finansministerium har protestert mot utgivelsen med den begrunnelse at Hitlers litterære opphavsrett er konfiskert av Fristaten Bayern på grunn av de forbrytelser mot menneskeheten som han hadde gjort seg skyldig i.

Av JOHS. ANDENÆS

På dette grunnlag er det reist tilltale mot forleggeren Kalle Hägglund. Når Bayern påberoper seg å være innehaver av opphavsretten, er det ikke for selv å gjøre bruk av retten, men utelukkende for å hindre at ”Mein Kampf” blir utgitt i andre land. Dette for å beskytte Tysklands anseelse i utlandet.

Saken reiser intrikate spørsmål om tysk, svensk og internasjonal rett, og det er ikke naturlig for meg som ikkesvensk å innlate meg på en juridisk vurdering av grunnlaget for Fristaten Bayerns krav. Når jeg griper pennen, er det fordi saken har prinsipiell interesse fra allment synspunkt. Selv om saken formelt gjelder krenkelse av opphavsrett, betyr den i realiteten en begrensning i trykkefriheten. ”Mein Kampf” er en viktig nøkkel till forståelsen av Tysklands, og dermed Europas, historie i dette århundre. Det virker paradoksalt at opphavsretten, som er anerkjent for å vareta forfatterens personlige og økonomiske interesser, ved hjelp av en beslutning av offentlig myndighet om konfiskasjon skal kunne brukes til å trekke et slør over en viktig del av samtidshistorien. Og dette tilmed i et land hvor trykkefriheten er gitt mer omfattende grunnlovsvern enn i noe annet land.

Jeg er kjent med at Fristaten Bayern har fått medhold overfor forleggeren både i tingsrätten og hovrätten, men at dommen er eller vill bli innanket for Högsta domstolen. Utfallet av saken vill bli møtt med interesse også utenfor Sveriges grenser.


TfFR 3-4/1997

 

Johs. Andenæs

Den norske juris doktorn och professorn Johs. Andenæs var välbekant och respekterad bland generationer jurister i hela Norden. Han disputerade 1942 och deltog i rättsuppgörelsen med quislingarna från 1945 – som motståndsman i hjemmefronten redan dessförinnan – och blev rekordung ledamot av høyesterett 1946. Andenæs var flitig i den rättspolitiska debatten. Enda gången någonsin som han blivit refuserad var nog i DN när han skrev om tyskarnas försök att förbjuda Mein Kampf i Sverige (se Tffr 3-4/97). Han vände sig också emot Natos omvandling till angreppspakt (se Tffr 3/99). I Det vanskelige oppgjøret, Oslo 1980, redogjorde han för hur Norge gjorde upp med quislingarna utan att prisge det rättssäkra samhälle som ett folks nationella frigörelsekamp syftar till att värna. Idrottsintresserad var han in i det sista men nu har han gått bort i hög ålder.

Erik Göthe

TfFR 1-2/2003