Riksskatteverkets EU-information 1994
Den statliga informationen till de folkomröstande var vilseledande enligt vad FiB-juristerna visade i en masspridd informationsfolder som spreds genom EU-kritiska folkrörelserådet inför 1994 års folkomröstning >>>

Denna kortfattade juridiska värdering har skett på grundval av utlåtanden som olika medlemmar av Föreningen FiB-juristerna har gjort angående uppgifter, lämnade av UD:s handelsavdelning på sid. 2-5 i den broschyr som utgivits av Riksskatteverket i oktober 1994 för att delas ut till hushållen inför folkomröstningen om Sveriges medlemskap i EU.

Vad är EU?
EU är rättsligt sett inte ett samarbete mellan stater utan ett överstatligt besluts-, lagstift-nings- och rättskipningsmaskineri med gemen-samma organ: rådet, kommissionen och domstolen. Till dessa gemenskapsorgan har med-lemsstaterna överlåtit stora och ökande delar av sin statssuveränitet. Enligt kommissionens av-gående ordförande J Delors, kommer snart 4/5 av de beslut som nu fattas i medlemsstaternas huvudstäder istället att fattas av EU-organen. EG-domstolen avgör i sista hand vad gemen-skapsrätten innebär. Lagstiftningen sker i rådet, i stor utsträckning även i kommissionen och till en del även genom domstolens domar. Europa-parlamentet har ingen lagstiftande funktion, men i vissa saker har det viss delaktighet i lagstiftningsförfarandet.
EU skiljer sig från andra internationella orga-nisationer, som FN, genom att unionen har en egen rättsordning med lagstiftning och rätts-praxis, den s k gemenskapsrätten.
Gemenskapsrätten har alltid företräde fram-för medlemsstatens lagar och grundlagar.

Miljö
Termen miljögaranti som används i broschy-ren är lockande. Rättsligt sett är det dock ingen garanti. Det som åsyftas är Romfördraget art. 100a p. 4, som endast är en rätt att få de svenska miljöreglerna prövade av kommissionen, i sista hand domstolen, mot bl a konkurrensregler. Om dessa instanser godkänner de svenska reg-lerna får de gälla, annars inte.

”Svenska förhandlingskrav tillgodosedda”
Rubriken ger läsaren intrycket att ss. 3 och framåt är en redovisning av tillgodosedda krav, vilket i hög grad inte är fallet, i stor utsträckning helt enkelt därför att inga krav framförts.

Utrikespolitiskt samarbete
Det främsta målet för EU:s Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) är ”att skydda unionens gemensamma värden, grund-läggande intressen och oavhängighet, att på alla sätt stärka unionens och dess medlemsstaters säkerhet”. EU:s utrikespolitiska samarbete, som enligt vad som uppges i fördragstexten kräver enhällighet och ligger helt utanför gemenskapen och dess beslut och rättskipning, gäller bara EU:s förhållande till utanförstående stater, inte staterna inbördes.
Rättsligt kan EU inte jämföras med FN eller ESK. GUSP innebär inte heller någon skyldig-het för EU att bistå Sverige mot annan makt. Däremot måste Sverige i t ex FN framföra vad EU beslutar.
Enhälligheten i utrikesfrågorna får vägas mot att medlemsstaterna förklarat sig överens om att inte använda sin vetorätt.
Det finns en rättslig oklarhet om i vilken utsträckning ett medlemslands medverkan i GUSP kan bli föremål för avgöranden av gemnskapens organ. Enligt Maastricht-fördraget artikel L skall gemenskapsrätten visserligen inte gälla för GUSP, men enligt EU:s och Sveriges m fl gemensamma för-klaring om GUSP 1994 vid anslutningen skall de nya medlemsstaternas rättsordningar ”stå i överensstämmelse med gemenskapsrätten”. Maastrichtfördragets artiklar J-J.11 innehåller dessutom en rad bestämmelser som uttryck-ligen förutsätter medverkan av Gemenskapens organ. GUSP skall ses över 1996 vid en konferens som, enligt vad som redan beslutats (art B), skall överväga hur EU skall ”säkerställa effektiviteten i gemenskapens mekanismer och institutioner” – dvs i EU:s överstatliga organ.

Svenska särdrag
Uppgiften att de svenska kollektivavtalen accepterats av EU som ett fullgott svenskt alternativ inom arbetsrätten motsvaras inte av någon giltig bestämmelse, vare sig i den nuvarande gemenskapsrätten eller i anslut-ningsavtalet. Huruvida EU kommer att godta det kollektiva avtalssystemet blir således helt en fråga för EU:s lagstiftning och rättskipning. De eventuella försäkringar som de svenska förhandlarna fått saknar rättslig betydelse.
UD uppger att den svenska offentlighets-principen fortsätter att gälla, ”vilket har klargjorts för EU”, eftersom den ingår i svensk grundlag. Detta är felaktigt på flera sätt. Förhandlarna har inte annat än ensidigt förkla-rat att tryckfrihetens offentlighetsprincip och meddelarskydd förblir delar av vårt ”konsti-tutionella, politiska och kulturella arv”.
Mot detta hade EU inte behövt svara, efter-som gemenskapsrätten ändå har företräde framför svenska lagar och grundlagar. Men EU avgav ändå en förklaring som påminde Sverige om att gemenskapsrätten på detta område måste följas ”fullt ut”.
Man kan här påminna om att sekretessen i EU:s maktorgan gäller även lagstiftningsproce-duren. Det finns således ingen laglig möjlighet för svenska medborgare att få information ens om vad Sveriges representant i ministerrådet eller svenska kommissionärer framför för uppfattningar och krav eller huruvida de alls gör det.
UD uppger att EU utvecklas mot ökad öppen-het. Prognosen på detta område verkar dock entydig: För EU:s organ är sekretessen viktig för att underlätta lagstiftning och maktutöv-ning.
Systembolagets monopolställning i försälj-ningen av alkohol till allmänheten uppges bli kvar. Det finns dock inga rättsliga garantier för detta, endast ett löfte från kommissionen att den inte skall vara aktiv mot monopolet. Om någon butikskedja vill sälja öl, vin och sprit kan den driva saken rättsligt och till slut få den avgjord med hjälp av EG-domstolen. Hur detta går avgörs av gemenskapsrätten.

Gränskontroll, kamp mot narkotika
Avsnittet beskriver EU-anslutningen som positiv för narkotikabekämpningen. Detta är förstås en bedömningssak, men svenska myn-digheter berövas viktiga traditionella instru-ment för narkotikabekämpningen vid grän-serna. Idag kan tullen som bekant kontrollera resandes bagage vid gränspassering utan att det behöver föreligga någon som helst misstanke. Sådan kontroll vid passering av en gräns mot annat EU-land blir förbjuden efter en EU-anslutning. Enligt regeringens EU-gräns-kontrollutredning (SOU 1994:131) måste all kontroll av resande och gods vid sådana gränser i så fall vara grundad på en konkret misstanke, inte på någon erfaren tullares intuition.

Frihandel och handelspolitik
Under denna rubrik rekommenderas allmänt den handel som idag förs av EU. Den grund-läggande uppgiften om vad Sverige binder sig för bör tillfogas: Sveriges rätt att sluta egna handelsavtal upphör och Sverige blir en del i EU:s delegation vid slutandet av handelsavtal.

Den monetära unionen
UD uppger att det är ”vi själva som ska avgöra frågan om Sveriges anslutning till den gemensamma valutan och centralbanken”. Detta är inte riktigt. Romfördragets regler blir bindande för Sverige samma dag som Sverige blir medlem. (Storbritannien och Danmark har förhandlat sig till vissa särlösningar.) Den inter-nationella oron på valutamarknaden kanske leder till att EU tvingas revidera eller åt-minstone senarelägga planerna på en gemen-sam valuta, Romfördraget hindrar inte riks-dagen att debattera, inte ens att fatta beslut om saken. Det som har ensam juridisk betydelse är att Sverige binds Av Romfördraget, vilket även innebär att riksdagens politiska ledning över riksbanken upphör.

Medlemskap och inflytande
Uppgiften att Sverige som medlem kan ”få inflytande på EU:s beslut, som berör oss på allt fler områden” är oriktig, om därmed menas inflytande för toppolitiker och toppbyråkrater i deras egenskap av företrädare för eller tjänste-män åt svenska folket.
Ett toppskikt av politiker och ämbetsmän ökar däremot personligen sin makt, men det är konstitutionellt sett något helt annat. Enstaka regeringspolitiker med fyra röster av 90 i rådet och byråkratins spetsar får tillträde till de slutna rum där beslut om åtgärder, lagstiftning och rättskipning tas, men medborgarna saknar alla möjlighet att kontrollera och kräva redovisning av vad som föregått, så som en aktiv svensk medborgare kunnat göra (i stort sett sedan 1766) när lagarna beslutas i riksdagen och myn-dighetsförvaltningen sker under offentlighet.
De av Sverige utsedda ledamöterna i kom-missionen och domstolen får lagligen inte företräda sina hemländer, utan skall fullgöra sina skyldigheter ”i gemenskapens allmänna intresse”. Vad de enskilt säger och hur de röstar får medborgarna inte ta reda på.

FiB-juristerna
är en förening av oberoende jurister som grundar sina uppfattningar om EU på flera års konstitutionella granskningar av EU:s fördrag. Föreningens årsstämma 1993 sammanfattade dem bl a med att man bör vända sig emot ett EU-medlemskap med det fåtalsvälde av en europeisk elit som skisseras i Romfördraget efter tilläggen i Maastricht och istället slå vakt om det nationella oberoende och de möjligheter till folkstyre som det svenska folket eftersträvat i flera generationer.
FiB-juristerna utgav i oktober 1994 boken Europeiska unionens lagar med granskningar skrivna av svenska och engelska jurister och med fördragstexterna samlade på svenska. Inledande bidrag till boken är skrivna av Stig Malm, Jan Myrdal och Björn von der Esch. Boken kan beställas från Nej till EU-förbundet, Hägglunds förlag eller FiB-juristerna.