Överhängande risk för ett andra Koreakrig
Ett andra Koreakrig är oundvikligt, säger Utrikesdepartementet
i Pyongyang i ett skarpt uttalande 7 mars. USA arbetar nu hårt för
att utlösa ett kärnvapenkrig och krossa Demokratiska Folkrepubliken
Korea, menar man.
USA och Sydkorea genomför just nu en omfattande militärövning
för totalt krig på Koreahalvön. Samtidigt har USA genom
FN:s säkerhetsråd trappat upp sin kampanj för att isolera
Nordkorea och genom skärpta sanktioner strypa landet.
Nordkorea bedömer krigshotet som akut och har annonserat sin avsikt
att säga upp vapenstilleståndsavtalet från 1953 och proklamera
rätten till förebyggande kärnvapenattack – en motsvarighet
till den rätt som USA anser sig ha.
”Rättvisan kan försvaras endast då styrka möts
med styrka och kärnvapen med kärnvapen”, sägs det
i uttalandet.
USA förbereder totalt krig
Att förbereda totalt krig på Koreahalvön är det
uttalade syftet med den stora gemensamma militärövning som USA
och de sydkoreanska styrkorna sedan 1 mars genomför under beteckningen
Key Resolve and Foal Eagle. Den 11 mars övergår krigsövningen
till fullskaligt läge.
Den årliga krigsövningen är denna gång mer aggressiv
än någonsin. Den omfattar en mängd avancerade vapen, däribland
USA:s kärnkraftsdrivna hangarfartyg George Washington bestyckat med
över 100 kärnstridsspetsar samt strategiska bombflygplan av
typen F-22 och B-52 som inte mobiliserades förra året.
”Det är en vanlig metod för USA att koka ihop en resolution
i FN:s säkerhetsråd för att rättfärdiga sina
angreppskrig och sedan utlösa dem i förklädnad av ‘FN-styrkor’”,
sägs det också i uttalandet.
Brittiska och australiska trupper deltog i de USA-ledda styrkorna under
Koreakriget 1950-53 och deltar också i den nu pågående
övningen.
Uttalandet uppmanar FN:s säkerhetsråd att ifrågasätta
USA:s mot Nordkorea riktade övningar för kärnvapenkrig
som utgör ett allvarligt hot mot den globala freden och säkerheten,
omedelbart upplösa det så kallade ”FN-kommandot”
i Korea, som är ett verktyg för att genomföra USA:s aggressionskrig
och att vidta åtgärder för att avsluta det krigstillstånd
som tekniskt fortfarande råder.
Oväntad skärpning
Den skärpta situationen med överhängande krigsrisk är
en annan utveckling än vad man kunnat vänta efter att den nordkoreanske
ledaren Kim Jong Un i sitt nyårstal kom med fredstrevanden och klargjorde
landets avsikt att satsa alla resurser på ekonomin och på
att förbättra folkets levnadsstandard, och inför tillträdandet
av den nya sydkoreanska presidenten Park Geun-Hye, som uttalat sin önskan
om dialog och förbättrade relationer mellan norra och södra
Korea.
Det som utlöst den skärpta situationen är att USA i FN:s
säkerhetsråd genomdrivit ett fördömande av Nordkoreas
fredliga uppskjutning av en satellit i omloppsbana runt jorden –
ett exceptionellt ställningstagande som Nordkorea såg som hotfullt
och som en kränkning av landets suveräna rättigheter. Satellituppskjutningen
var känd och planerad sedan länge. Journalister från hela
världen hade i april förra året inbjudits för att
bevittna det första försöket, som dock misslyckades. Fullföljandet
med en lyckat uppskjutning överraskade ingen.
Säkerhetsrådets fördömande av denna fredliga satellituppskjutning
sågs av Nordkorea som illegal och som en markering av att USA:s
fientliga politik mot DFRK gått in i en farligare fas. Därför
beslöt man att besvara den med att genomföra ett nytt kärnsprängningsprov,
som i sin tur ledde till ytterligare skärpningar av de internationella
sanktionerna.
Koreakriget oavslutat
Många länder, även Sverige och EU, säger att Nordkorea
måste ”avstå från hot och provokationer”.
Enligt den logiken får Nordkorea inte skjuta upp fredliga satelliter
medan Sydkorea, som skyddas av USA:s kärnvapenparaply, får
göra det. När landet hotas av en kärnvapenmakt, får
de inte stärka sina försvarskrafter. Nordkorea menar att sådana
krav innebär att landet måste ge upp sin suveränitet.
Ofta ställs krav på DFRK att återgå till dialog.
Men hur kan man hålla dialog utan att suveräniteten respekteras?
Dialog förutsätter respekt. När den saknas kan det inte
bli tal om dialog.
Koreakriget är inte formellt avslutat. Något fredsavtal har
aldrig tecknats. Avtalet om vapenstillestånd undertecknades den
27 juli 1953 av företrädare för Koreanska Folkarmén
och Kinesiska folkets frivilligstyrkor å ena sidan och USA som företrädare
för de allierade ländernas styrkor under USA:s kommando. Sydkorea
vägrade 1953 in i det sista att gå med på vapenstilleståndsavtalet
och det skrevs inte under av Sydkorea, utan av USA-kommandot.
Redan 1957 ogiltigförklarade USA en viktig paragraf i avtalets artikel
2, om att parterna inte får föra in militära förstärkningar.
I samband med det utvisade de grupper från de neutrala länderna
i övervakningskommissionen som skulle rapportera införseln av
vapen och materiel i södra Korea. Redan då kränkte USA
överenskommelsen.
I mars 1991 bytte USA ensidigt ut huvudrepresentanten i den militära
stilleståndskommittén och insatte en sydkoreansk general.
Nu diskuterar man ett överlämnande av högsta befälet
till Sydkorea, men det hade inte gjorts 1991. Utnämningen omöjliggjorde
kommissionens fortsatta arbete. Sydsidan ska enligt vapenstilleståndsavtalet
representeras av USA-militärer.
Enligt nordkoreansk mening kan man peka på hundratals kränkningar
av vapenstilleståndsöverenskommelsen från USA:s sida.
Den senaste är den nu pågående militärövningen
Key Resolve and Foal Eagle.
– Det är lätt att inse att överenskommelsen bara
är en text, ett stycke papper, som nu används som förevändning
för fortsatt stationering av USA-trupper i södra Korea, det
vill säga inte som ett instrument för att förhindra krig,
utan för att potentiellt inleda ett nytt krig, säger en talesman
för Demokratiska Folkrepubliken Koreas ambassad i Stockholm.
– Det är ingen mening med att behålla ett avtal som spelat
ut sin roll. Det är sedan länge moget att ersättas av ett
fredsavtal. Man måste tänka seriöst på att sluta
fred och skapa en fungerande fredsmekanism. Det är vad FN:s säkerhetsråd
borde verka för.
Christer Lundgren
Tffr 130308
|