32 remissyttranden avvisar själva betänkandet om ny tryck- och yttrandefrihetsgrundlag. – Det var inte vad vi frågade om, säger kommittéordföranden Göran Lambertz.

Sågning av förslag till ny grundlag

Yttrandefrihetskommittén bad om synpunkter på ett förslag med tre olika modeller för en ny grundlag; en ansvars-, en verksamhets- och en ändamålsmodell.

Fyra, högt räknat fem, av svaren är entydigt positiva. Statens Kriminaltekniska laboratorium, Kronofogdemyndigheten, Datainspektionen, och Civil Rights Defenders (tidigare Helsingforskommittén) tillstyrker någon av modellerna.

Rikspolisstyrelsen anser att kommitténs ”generella överväganden förefaller rimliga.”
Kritikerna är, försiktigt skrivet, något fler. 32 av i allt 58 yttranden ifrågasätter eller underkänner kommitténs utspel. De efterlyser en analys av hur de nuvarande grundlagarna fungerar, en analys av förhållandet till EU-rätten, och de förordar med varierande eftertryck att Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) bibehålls.

Av STAFFAN DAHLLÖF

Till de här kritikerna hör Åklagarmyndigheten, Svea hovrätt, Förvaltningsrätten i Göteborg, juridiska fakultetsnämnderna i Stockholm och Uppsala, Advokatsamfundet, Sveriges Tidskrifter, Bonnier, TV4, TU, LO, och TCO. JO Hans-Gunnar Axberger talar om en polemisk slagsida i betänkandet, och om ett felaktigt och defensivt perspektiv på EU-frågorna.

Yttranden som avvisar själva utgångspunkten om behov av en ny grundlag kommer vidare från Journalistförbundet, Sveriges Författarförbund, Svenska Förläggarföreningen, Stampen AB, SVT och SR.

En rätt kraftig sågning?
– Jag tycker nog att vi har fått en ganska bra genomgång av de tre modellerna. Att man tycker att TF och YGL skall vara kvar är inget vi har frågat om, säger kommitténs ordförande Göran Lambertz.

Men 32 invändningar mot hela upplägget?
– Vi ville se synpunkter på de tre modellerna, och har valt att remittera på det här sättet. Det betyder inte särskilt mycket.

Så kommittén går vidare?
– Det gör vi förstås, och så tar vi hand om synpunkterna om EU-rätten. Men vi har inte tagit ställning till vad vi skall föreslå, det gör vi i oktober.

Göran Lambertz säger att kommittén kommer att slå ihop ansvars- och verksamhetsmodellen till ett alternativ, men även jobba med en efterlyst ”lappa-och-laga-lösning” av gällande lag.

Till de öppna svenska konflikterna med EU-rätten hör inte offentlighetsprincipen. EU:s regler om öppenhet styr EU:s institutioner, inte medlemsländernas förvaltningar. Men andra EU-beslut påverkar öppenheten i både EU och Sverige, såväl som yttrande- och tryckfriheten.
Det gäller dataskyddsdirektivet (Pul), direktivet om datalagring, regler för förtalsmål, och förbud mot yttranden som stöder terrordåd.

Kommerskollegium antyder i sitt yttrande att konfliktytorna kan växa, och bli fler. Kollegiet förutsätter att det slutgiltiga förslaget ”beaktar principerna om den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital på den inre marknaden.”

Källa: Remissyttranden över SOU 2010:68, PM 70

TfFR 110513