Nätverk om översyn av sjukförsäkringen:
Kosmetiska förändringar räcker inte!

Den nye socialförsäkringsministern Ulf Kristerssons planer på att se över sjukförsäkringen är klart otillräckliga. Han utlovar en granskning ”med förstoringsglas”. Men när det nu står klart att det gigantiska experimentet med sjuka människor har misslyckats, är det inte detaljerna som ska förändras – hela systemet måste göras om.

De mest uppenbara avarterna i sjukförsäkringsreformen har börjat bli tydliga. Media har berättat om hundatals personer som har drabbats av orimliga konsekvenser av reformen, samtidigt som myndighetsrapporter visar att målet att få de utförsäkrade i jobb totalt har misslyckats. Färre än tre procent har fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden och tiotusentals svårt sjuka har ställts i en ohållbar situation. Opinionen börjar vända.

I det läget har de mindre partierna inom Alliansen krävt att man ska ”slipa bort kanterna” i sjukförsäkringen och den nytillsatte socialförsäkringsministern Ulf Kristersson lovar att granska regelverket ”med förstoringsglas”. Förhoppningen är helt uppenbart att opinionen låter sig nöja med att några av de mest uppenbart omänskliga detaljerna rättas till.

Det gäller att desarmera frågan innan vanliga friska förstår att också deras hela ekonomi kan rasa samman som ett korthus om de själva drabbas av sjukdom. Vilket var skälet till att man införde den allmänna sjukförsäkringen, som nu i princip är avskaffad. Om alla förstår att de i morgon själva kan tillhöra gruppen "bidragstagare" och ett år senare "utförsäkrade", så försvinner troligen allt stöd för de pågående förföljelserna av sjuka människor.

Vi som själva är drabbade eller lever bland drabbade, ser hur de nuvarande sjukförsäkringsreglerna förvärrar det problem de var avsedda att lösa. Dessutom har de utvärderingar som har gjorts av reformen bevisat det totala misslyckandet. De sjuka är mycket sjukare än regeringen hade trott. Över hälften av dem som utförsäkrades vid årsskiftet har nu kommit tillbaka till sjukförsäkringen, med kraftigt försämrad hälsa. Av resten är det ytterst få som klarar ett jobb.

Botemedlet mot sjukdom är alltså inte arbete. Botemedlet är bättre sjukvård och rehabilitering!

Problemet är inte att sjuka fuskar eller pjoskar, problemet är att den allra största majoriteten av de sjuka inte får den vård de behöver. 70 procent av de sjukskrivna – huvudsakligen kvinnor – har sjukdomar som sjukvården och den medicinska forskningen i stor utsträckning negligerar. Det är lågstatusdiagnoser inom den medicinska professionen, ”kärringsjukdomar” som utslitning av rörelseapparaten, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, reumatiska sjukdomar och psykiska diagnoser. Den enskildes lidande och funktionsnedsättningar är ofta lika stora som hos cancersjuka i slutskedet eller aidssjuka. Skillnaden är att dessa sjukdomar inte lika snabbt och dramatiskt är livstidsförkortande. Vården av dessa grupper kräver långvariga och tålmodiga insatser, och ger ingen hjältegloria som till dem som med kniven snabbt lyckas skära bort det onda.

Sjukvårdens inställning till ”kärringsjukdomarna” har smittat till sjukförsäkringssystemet. De anses inte vara”riktiga” sjukdomar, och anses därför kunna bekämpas genom att helt enkelt friskskriva de drabbade.

När nu misslyckandet av den teorin har blivit så uppenbar, är det dags att ta itu med problemet istället för att förneka det. Satsa på forskning, vård och medicinsk rehabilitering av de förbisedda sjukdomsgrupperna!

Det går inte att lagstifta bort sjukdomar. Men med rätt insatser går det mycket ofta att bota eller lindra dem.


Gertie Gladnikoff, journalist
Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt

Jenny Fjell, läkare
Nätverket RESURS

Maria Werme, leg sjukgymnast
Nätverket SLUSSA

TfFR 101019