Upprop: Behåll Tryckfrihetsförordningen

Den svenska tryckfriheten är en omistlig del av den svenska demokratin. Sedan 1766 har den bidragit till utvecklingen av hela samhällslivet, ekonomiskt och demokratiskt.
Trots att tryckfriheten i hårda tider trängs tillbaka har den grundstruktur som antogs av riksdagen visat sig stryktålig. Den har samtidigt visat sig vara levande och utvecklingsbar.
En medborgare som så önskar kan få grundlagsskydd, enligt förebild från TF, även för sina yttranden i stenciler och på webbsidor. Med yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, tillämpas TF:s principer så långt det går även för de mer svårskyddade, nya medierna - som radio, TV och många typer av Internet-publiceringar.
Dessa grundlagar, som i detalj reglerar och säkrar den fria åsiktsbildningen, är unika i världen. "En ögnasten" i ett fritt rike som grundlagsstiftarna uttryckte det.
Detta unikum står nu inför en ny prövning. Den förra regeringen tillsatte en stående beredning med uppdrag att bland annat se om det är nödvändigt och möjligt att ersätta tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med en lagstiftning som är teknikoberoende.
Beredningen skisserar tre alternativ. Det mest långtgående skulle innebära att yttrandefriheten bara skrivs in i regeringsformen. I en annan modell slås tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samman till en lag.
Den som läser betänkandet noggrant finner att utredaren på punkt efter punkt i sak argumenterar för ett fjärde alternativ, den nuvarande ordningen. Det finns enligt utredningen inga påtagliga skäl för att Sverige måste ha en med övriga EU-länder harmonierande lagstiftning på området. Utredaren konstaterar också att de frågor som behöver lösas kan lösas genom ändringar av gällande regler.
En stark tryckfrihet är förutsättningen för att vi som samhällsmedborgare skall få veta vad som händer och motverka likriktning. Den står också som garant för att den som inte har möjlighet att sända radio eller starta tv-sändningar har möjlighet att ge ut en tryckt skrift. Yttrandefrihetsgrundlagen ger också möjlighet för personer med enkla hemsidor på internet att få samma skydd som de traditionella medierna .
Vi undertecknade är övertygade om att de skisserade alternativen till dagens två grundlagar tunnar ut skyddet för yttrandefriheten. Vi uppmanar därför alla tryckfrihetens vänner att ta del av beredningens förslag (SOU 2006:96, www.sou.gov.se) och ge sig in i debatten så att tryckfriheten utvecklas, inte avvecklas.

Per Fagerström, ordförande Tidningsutgivarna
Lars Norén, dramatiker
Annette Carnhede, ordf i Fackförbundet ST
Eva Nordmark, ordf i SKTF
Peter Danowsky, advokat
Sverker Gustavsson, prof i statsvetenskap vid Uppsala universitet
Mats Söderlund, ordf i Sveriges Författarförbund
Tomas Bolme, skådespelare
Thure Jadestig, fd riksdagsman (s)
Jan Myrdal, författare
Olof Kleberg, tidigare chefred Västerbottens Kuriren
Claes Eriksson, regissör
Kjell Carnbro, chefredaktör Sundsvalls Tidning
Jan Strid, universitetslektor Göteborg
Anders R Olsson, författare och journalist
Kenth Andreasson, bitr redaktionschef Göteborgs-Posten
Nils Funcke, chefredaktör Riksdag & Departement
Lennart Palm, professor i historia vid Göteborgs universitet
Christer Winberg, professor i historia vid Göteborgs universitet
Jan Hjärpe, professor i islamologi vid Lunds Universitet
Sigrid Kahle, författare
Anders Björnsson, publicist
Per Nygren, reporter
Anders Ehnmark, författare
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Rickard Falkvinge, ordf Piratpartiet
Ingemar Folke, advokat
Stig Fredrikson, ordförande i Publicistklubben
Per Gröndahl-Linder, advokat
Anders Eklund, politisk chefredaktör Hälsinge tidningar
Pär Ström, integritetsombudsman, Den Nya Välfärden
Erik Göthe, jurist
Hans Larsson, ordf Sveriges Tidskrifter

Till tryckfrihetens försvar : en ögnasten i ett fritt rike
av Anders R Olsson, Lars-Gunnar Liljestrand m fl . En antologi om försvaret av tryckfrihetsförordningen i dag.
Kan beställas t ex hos Bokus: >>>