Fem år efter HD:s dom gjorde Bayern ett nytt försök att få till ett åtal mot Kalle Hägglund, med påstående att åtal behövdes ”ur allmän synpunkt”. Hägglund skickade brev till åklagaren författade av – Tor Bergman. Åklagarbesluten blev i enlighet med breven.

Två brev till åklagarna om Bayerns nya försök

Åklagarmyndigheten i Stockholm
Att.: Chefsåklagare Birgitta Cronier

 Ang. till Er gjord anmälan om brott av mig mot lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Enligt 59 § första stycket rubr. lag får brott som avses i lagen åtalas av åklagare endast om målsägande angett brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.
Åtalsgrunden ”påkallat ur allmän synpunkt” infördes 1982. Lagändringen hade samband med att straffmaximum för upphovsrättsintrång vid tillfället höjdes från ett års till två års fängelse. Skälet för detta angavs vara den ”oroväckande utveckling” som kunde förmärkas ”när det gällde framställning och distribution av s k piratkassetter, dvs olovligt tillverkade ljudinspelningar och videogram”. Det skärpta straffansvaret borde enligt lagmotiven kunna bli aktuellt i fall av ”omfattande kommersiella olovliga utnyttjanden av skyddade verk”.
Vad beträffar åtalsprövningen utifrån lokutionen att åtal är påkallat ”ur allmän synpunkt”, hänvisar lagmotiven till åtalsprövningen i fråga om andra bestämmelser av motsvarande slag. Prövningen skall ske med hänsyn ”såväl till brottets art och syfte som till omständigheterna vid dess begående”. Särskilt bör, heter det vidare,
”beaktas vikten av att den från kulturpolitisk synpunkt gjorda avvägningen mellan olika intressen som upphovsrättslagstiftningen innehåller inte rubbas genom olovliga utnyttjanden av skyddade alster. Denna synpunkt får allt större betydelse genom den tekniska utvecklingen som ständigt frambringar nya metoder för sådana utnyttjanden och därmed medför ökade risker för att denna balans rubbas. Omfattande utnyttjanden som lämnas opåtalade kan på sikt få starkt negativa konsekvenser inte bara för rättighetshavarna utan också för andra viktiga samhällsintressen.”
Genom Högsta domstolens dom den 21 december 1998 (NJA 1998 s. 838) har fastslagits att Förbundsrepubliken Tyskland inte äger någon i Sverige giltig upphovsrätt till Adolf Hitlers verk ”Mein Kampf”. Förbundsrepubliken Tyskland intar alltså inte i detta fall ställningen av målsägande.
Nu har emellertid polisanmälan gjorts mot mig av Förbundsrepubliken Tyskland. Skälen tycks vara i huvudsak två. Om ”Mein Kampf” ges ut i Sverige finns risk, sägs det, ”att Tysklands anseende utomlands avsevärt tar skada”. Vidare hävdas att utgivningen kränker ”den respekt som man är skyldig förintelsens offer”.
Dessa argument för förundersökning och åtal har alltså inte det minsta att göra med upphovsrättens skyddsintressen. Tvärtom, det handlar uteslutande om tysk maktpolitik.
Den minnesgode eller historiskt bevandrade blir förstås inte förvånad. Under andra världskriget var tyska påtryckningar mot opinionsbildningen i Sverige vardagsmat. Det nu aktuella tyska agerandet är helt stilenligt utifrån den politik mot Sverige som fördes av Hitlerregimen.
Jag hoppas naturligtvis att denna tyska framstöt inte ska leda till ytterligare obehag för mig. Och med värnandet av upphovsrätttsliga intressen har den som sagt intet att skaffa.
Klavreström den 13 december 2003
Kalle Hägglund


Åklagarmyndigheten i Stockholm
Att.: Överåklagaren

Ang. framställningen till Er om överprövning av vice chefsåklagare Tora Holst beslut den 18 december 2003 att inte inleda förundersökning mot mig (C11-30-6423-03):
Den ordning som gäller i fråga om institutet för överprövning inom åklagarväsendet har beskrivits i Förvaltningsrättslig tidskrift av överåklagare Gunnel Lindberg. Hon uppger (FT 2000, s 52) att en framställning om överprövning tas upp endast
”om den som begärt överprövning anses ha ett legitimt intresse av att få saken prövad. En misstänkt, tilltalad eller målsägande anses tillhöra denna kategori, liksom även myndigheter med tillsynsuppgifter inom ett visst område.”
I standardkommentaren till rättegångsbalken av Peter Fitger uttalas på liknande sätt (s. 7:16):
”För att ett överprövningsärnde skall tas upp krävs att den som begär överprövningen har ett legitimt intresse i saken. Vanligast är att överprövningsärendet inleds på grund av att en misstänkt, en tilltalad, en målsägande eller t ex en myndighet som har att övervaka det rättsområde det gäller hos den högre åklagaren begär att han eller hon skall överpröva den lägre åklagarens beslut eller åtgärd.”
Genom Högsta domstolens dom den 21 december 1998 (NJA 1998, s. 838) har fastslagits att Förbundsrepubliken Tyskland inte äger någon i Sverige giltig upphovsrätt till Adolf Hitlers verk ”Mein Kampf”. Förbundsrepubliken Tyskland intar alltså inte i detta fall ställning av målsägande.
Det nu anförda får anses innebära att det tyska förbundslandet Bayern, som begärt överprövningen, saknar ett legitimt intresse i saken.
Vad härefter gäller själva sakfrågan hänvisar jag till de skäl som vice chefsåklagare Tora Holst anfört.
Klavreström den 2 februari 2004
Kalle Hägglund


All intressant dokumentation kring detta nya tyska försök att förbjuda Mein Kampf i Sverige, Bayerns skrivelser, åtalsbeslut mm, finns på Hägglunds förlags hemsida: http://www.hagglundsforlag.se

TfFR 2-3/2005