Brett upprop 2000 mot sanktioner

När Nato inledde sitt angreppskrig mot Jugoslavien 23/3 1999 med bombningar, främst mot civila mål, samlade sig en vänsteropinion till protest mot bombningarna. Våren 2000, på ettårsdagen av bombkriget mot Jugo sla­vien offentliggjordes åter ett upprop, som krävde ett slut på sanktionerna mot Jugoslavien och att den svenska regeringen verkar för att normala förbindelser upprättas med Jugoslavien på alla områden. Med bredaste möjliga enhet på principiell grund vände sig uppropets undertecknare mot att Jugoslavien behandlas inhumant och folkrättsstridigt. Det är såvitt känt den politiskt och socialt bredaste opinionsyttringen någonsin i Sverige i en kontroversiell politisk fråga av stor betydelse för krig och fred. Den visar med eftertryck att en långt större opinion än vänsterintellektuella motsätter sig stormaktsövergrepp mot fredligt sinnade stater och innebär även en betydande motkraft mot att framtida folkrättsstridiga angreppskrig får svenskt stöd och eventuellt svenskt deltagande. Uppropet sätter en helt ny norm för politiken att skapa en folkrörelse för fredliga förhållanden staterna emellan – en fredsrörelse.
Det behöver framhållas, då det finns fredsorganisationer som långt under sin egen bottennorm har stött kriget – och fått nytt statsstöd, till skillnad från Jan Öbergs TFF och Kvinnor för fred som blev utan. Enstaka röster i vänsterdebatten har även försökt bekämpa uppropet med att angripa dess politiska bredd som ”en rödbrun röra” eller avfärdat det som ”ärkebiskopsuppropet”.

Erik Göthe

Häv sanktionerna mot Jugoslavien!

Sanktionerna mot Jugoslavien har nu pågått under närmare tio år och medför särskilt efter förra årets bombkrig oerhörda för­sörjningsproblem och lidanden för befolkningen i Jugoslavien, som nu försöker härda ut med små matransoner, brist på medicin och bränsle. Gamla och barn lider mest av sanktionerna, men när återuppbyggnaden efter all för­­störelse också försvåras drabbas alla grupper i samhället. Jugoslavien får även bära de tunga bördorna av att ta hand om en miljon flyktingar som kommit till landet som en följd av krigen på Balkan.
Sveriges traditionella utrikespolitik är att söka upprätthålla normala mellanstatliga förbindelser med alla länder i enlighet med FN:s regler och beslut. Den principen skall gälla också gentemot Jugoslavien.
De nu pågående sanktionerna mot Jugoslavien har inte beslutats av FN. Sverige deltar i sanktionerna efter beslut i EUs minis­terråd.
Både humanitära skäl och ansträngningarna att skapa fredliga förhållanden i Europa och respekt för FNstadgan gör det angeläget att på alla områden återupprätta normala förbindelser med Jugoslavien.
Vi uppmanar därför den svenska regeringen att verka för att sanktionerna mot Jugoslavien hävs.

Uppropets undertecknare:

Roy Andersson, filmregissör
Sten Andersson, riksdagsledamot (m)
Anders Arborelius OCD, biskop av Stockholms katolska stift
Lennart Aspegren, tidigare FNdomare
Magda Ayoub, riksdagsledamot (kd)
Thorstein Bergman, författare, kompositör
Bert Olls, konstnär, författare
Anders Björnsson, redaktör för Samtider Svenska Dagbladet
Lennart Bodström, f d utrikesminister (s) och ambassadör
Tomas Bolme, skådespelare, ordförande för Svenska Teaterförbundet
Al Burke, samordnare för Föreningen Levande Framtid
Knut Carlqvist, kulturredaktör Finanstidningen
Curt Carlsson, reporter, Arbetet
Bicky Chakraborty, hotelière
Anna Christensen, professor i civilrätt
Peter Curman, författare
Jan Danielson, ekosof
Jonas De Geer, redaktör kulturtidskriften Salt
CarlAxel Dominique, musikdirektör
Monica Dominique, musikdirektör
Malte Eriksson, förbundsordförande för Grafiska Fackförbundet Mediafacket
Björn von der Esch, riksdagsledamot (kd)
Gunnar Fredriksson, författare
Gustav Fridolin Jr, Språkrör Grön Ungdom
Göran Greider, chefredaktör DalaDemokraten
Lotta Gröning, chefredaktör Norrländska Socialdemokraten
Jan Guillou, författare
Bengt Göransson, f.d. kulturminister (s)
Jan Hagberg, chefaktuarie, tekn. dr.
Rolf Hagel, partiordförande (skp) och f d riksdagsledamot
Mohsen Hakim, universitetsadjunkt
Birgitta Hambraeus, f d riksdagsledamot (c)
K G Hammar, ärkebiskop
Peter Paul Heineman, radiodoktor
C H Hermansson, f.d. partiordförande (vpk) och f d riksdagsledamot
Tom Heyman, riksdagsledamot (m)
Joachim Israel, professor emeritus
Lena Israel, universitetslektor
Thure Jadestig, f d riksdagsledamot (s)
Ninel Jansson, förbundsordförande för Handelsanställdas förbund
Reidar Jönsson, författare
Anders Karlsson, riksdagsledamot (s)
Gun Kessle, konstnär, fotograf
Kalle Larsson, riksdagsledamot (v)
Carl Lidbom, f d statsråd (s) och ambassadör
SvenEric Liedman, professor i idé och lärdomshistoria
Martin Lind, biskop i Linköpings stift
Jenny Lindahl, ordförande Ung Vänster
Tage Lindbom, fil. dr
Tanja Lindeborg, riksdagsledamot (v) och ordförande i riksdagens lagutskott
Kjell Magnusson, fredsforskare
Said Mahmoudi, professor i internationell rätt
Jan Myrdal, författare
Margareta Norlin, kulturjournalist
Nebojsa Novakovic, fotbollsspelare
Anders R. Olsson, journalist, författare
Lars Ohly, partisekr. och riksdagsledamot (v)
Suzanne Osten, regissör, professor Dramatiska institutet.
Dag Sandahl, komminister
Lasse Sandlin, sportjournalist Aftonbladet
Harry Schein, direktör
Bengt Silfverstrand, riksdagsledamot (s)
Rigmor Stenmark, riksdagsledamot (c)
MajBritt Theorin, europaparlamentariker (s)
Hans Tollin, hovpredikant
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi
Cecilia Vennersten, sångerska
Ljubomir Vranjes, handbollspelare
Dan Waern, 1500meterslöpare
Hans Wahlström, förbundsordförande för Svenska Transportarbetareförbundet
Gunnel Wallin, riksdagsledamot (c)
Maj Wechselman, filmregissör
Karin Wegeståhl, riksdagsledamot (s)
Sören Wibe, professor i skogsekonomi och
f d europaparlamentariker (s)
Erik Wijk, författare
ClaesBertil Ytterberg, biskop i Västerås stift
Miro Zalar, friidrottstränare och f d stavhoppare
Margareta Zetterström, författare
Jan Öberg, fredsforskare

Idrottsrörelsen går emot sanktioner

Den 29 april 1999 fick riksidrottsstyrelsen ett fax från statsråden Lindh och Messing med en uppmaning att sluta upp bakom EU:s ministerråds rekommendation att avbryta allt idrottsutbyte med Jugoslavien. Den 3 maj samma år beslutade riksidrottsstyrelsen enhälligt att avslå begäran.
Från idrottsrörelsen har reaktionen på ställningstagandet varit klart positiv, baserad på en djupt förankrad bild av idrottens roll i den internationella politiken och idrottsrörelsens ställning i vårt land, skriver RF:s ordförande Arne Ljungqvist i en ledare i RF:s organ Svensk Idrott nr 6/99.
I riktlinjer för idrottsrörelsens internationella agerande betonas idrottens betydelse som kontaktkanal mellan nationer och folk, oavsett politiskt system, oavsett normala diplomatiska relationer eller ej, och oavsett etniska konflikter.
– Självklart vill vi alla få till stånd en fredlig och demokra­tisk utveckling i Jugoslavien, på Balkan och i världen i övrigt, skriver Ljungqvist. Riksidrottsstyrelsens bedömning var, och är, att idrottens kanaler ska hållas öppna så länge det över huvud taget är möjligt. Därför kommer vi att välkomna jugoslaviska ungdomar till ex­empelvis Gothia Cup och friidrottens EM för 2022åringar i Göteborg i sommar. I mötet mellan människor kan främlingskap och fientlighet överbryggas. Det är idrottens viktigaste bidrag till en fredlig och demokratisk utveckling i Jugoslavien och världen.

Erik Göthe

TfFR 12/2000