Utgivning av David Irvings böcker har råkat i svårigheter i Sverige sedan Bibliotekstjänst och dess granskningsnämnd sökt förhindra bibliotekens beställningar av första delen av Irvings Goebbelsbiografi.

Biblioteken beskyddade

I DN 14/3 krävde Fredrik Malm, David Lagerlöf, Daniel Schatz och Peter Wolodarski i liberal anda säljförbud mot David Irvings Goebbelsbiografi med den tidstypiska motive­ringen ”Inte någonstans nämns Förintelsen”.
Det handlade om första delen av biografin som rör tiden fram till 1933, alltså väl åtta år innan massdödandet av bl a judar satte i gång. Del 2–3 hade inte alls kunnat ges ut på svenska sedan första delen stoppats av Bibliotek­stjänst. Det lilla förlag som gav ut Irving var beroende av sina biblio­teksbeställningar och fick läggas ned.

Av ERIK GÖTHE

Så här gick denna bokcensur till, visserligen icke stridande mot tydlig lag, men väl stridande mot ett fritt vetenskapligt åsiktsutbyte.
Bibliotekens bokinköp styrs av de korta recensioner som publice­ras av Bibliotekstjänst var fjortonde dag i Btj Böcker & AV-media. Bortåt 1 000 lektörer gör där bedöm­ningar till ledning för bibliotekens inköp.
Den rutinerade recensenten Håkan Philipsson undanhöll inte biblioteken sin mening om boken när han hösten 1997 recenserade första delen av David Irvings Goebbelsbiografi:

”Detta är en bok om framväxten av den politiska fanatismens och ondskans triumf – nazisternas maktövertagande i Tyskland 1933. Presenterat i en biografi, 1897–1933 (verket är tänkt att ges ut i 3 delar), över propagandans kuslige häxmästare, agitatorn Joseph Goebbels. Här beskrivs en människas förvandling från fattig student med religiösa drömmar till nationalsocialistisk fanatiker och en av Adolf Hitlers närmaste medarbetare. Författaren, som tagit del av Goebbels’ i Moskva förvarade dagböcker, skriver om det politiska livet, men också om ett rörigt kärleksliv. Goebbels’ trassliga och småsnaskiga affärer med kvinnor ges alltför stort utrymme. Det är en skrämmande text, välskriven och fängslande, men till sitt djupare innehåll avskyvärd. Boken rymmer ett viktigt stycke politisk historia och ett budskap, som mänskligheten aldrig måtte glömma. Det psyko­logiskt mäktiga i att miljontals tyskar valde nationalsocialismen, med ledare som Hitler och Goebbels, ska inte heller glömmas. Boken är illustrerad med fem stycken svart-vita fotografier och avslutas med en omfattande notapparat. David Irving, forskare och kontroversiell historiker, har tidigare skrivit boken Göring (1989).”

Till Bibliotekstjänsts granskningsnämnd inkom från Borås stadsbibliotek ett extremt ovanligt klagomål. Inköpschefen, Birgit Jacobsson, ansåg att recensenten borde ha avrått biblioteken från att köpa boken:

”Irving är en känd s k revisionist och anklagad för att vara nazistmedlöpare. Detta borde ha kommit med i recensionen eftersom det är en viktig faktor för bedömandet av boken. ... Irving använder Goebbels för att försvara Hitler. ...”

Birgit Jacobsson hade minsann läst, visserligen inte Irvings bok, men en artikel av en Gita Sereny i DN om Irving. Desutom hade hon noterat att förlaget givit ut en bok om runor och fornnordisk mytologi. Förlaget var misstänkt.
Granskningsnämnden tillsätts av Btj:s styrelse. Då och då klagar förlag över nedsablingar av böcker när de strider mot Btj:s PM som säger att recensioner skall vara sakliga och seriösa. Ibland får de rätt och recensionen görs om, med nya beställningar som följd. Men det omedelbara resultatet av detta klagomål blev djupt egendomligt: Btj stoppade alla beställningar av boken (177 st), med motivering att recensionen av boken hade varit ”för positiv” och därför måste göras om. Efter en tid skickade så Btj en rundskrivelse med besked att beställningarna annulleras om de inte förnyas. Som en uppsträckning från en pennalistiskt lagd flaggjunkare i sjövärnskåren för osnygg hälsning:

– Fel! Ut och gör om!

Ett fåtal beställde på nytt, men inte heller denna beställning effektuerades av Btj.
En effektiv tanke låg under agerandet: Om Granskningsnämnden skulle finna att det inte var något fel på recensionen, blir resultatet av annulleringen att biblioteken inte får något nytt tillfälle att beställa. För säkerhets skull raderade Btj genast alla uppgifter om boken i bibliotekens dataregister.
Även om det av tekniska skäl kanske inte var meningen från början, blev Philipsson i sinom tid näpst av granskningsnämnden, som enhälligt (Lars-Erik Böttiger, Inger Eide-Jensen, Immi Lundin, Per Nilsson, Ulla Rhedin, Helén Sandberg, Karin Stjern­ström och Maarja Talgre) beslöt att underkänna recensionen:

”... Att beskriva David Irving som forskare och kontroversiell historiker är inte tillräckligt. För bibliotekens information borde det mer konkret ha framgått att Irving är känd för sin revisionistiska historiesyn, vars främsta mål är att ärerädda nazismen och reducera Adolf Hitlers roll i dess brott. ...”

Men sedan Philipssons recension på denna själsligt snöpta grund blivit underkänd, blev det likväl ingen ny recension. Det kan ju inte heller ha varit meningen, ty hur skall en recensent med intellektet i behåll följa ett sådant utslag av granskningsnämnden?
Det obehagliga intrycket av Btj:s intrigerande skärps mot bakgrund av att just denna bok aldrig kunde utges i USA, till följd av att förlaget – det ansedda St Martin’s Press – efter upprepade repressalier, attentat och till slut mordhot bröt kontraktet med författaren under påstående att förlagets lektörer, efter en åttonde läsning av manuskriptet, kommit fram till att boken är antisemitisk.

Om ideologiskt villkorade fjärrlån på bibliotek

Det finns i vårt land ett system av så kallade fjärrlån. Det innebär att den som vänder sig till sitt lokala bibliotek skall kunna låna även böcker som är så föga efterfrågade eller dyra att de inte införskaffas till det lokala biblioteket för utlåning. Om boken inte finns på det lokala biblioteket vänder sig bibliotekarien till något annat bibliotek.
– Det är kommunens kulturnämnd som fastställer hur fjärrlånen skall gå till. Ett exempel på hur reglerna kan se ut är Skellefteå där det finns reglerat att om någon frågar efter en ny bok (högst ett år gammal) skall den köpas in till biblioteket om den inte är alltför dyr eller om den inte fått en alltför ofördelaktig recension i Bibliotekstjänsts centrala erbjudanden till biblioteken. Och där tas ibland allde­les uppenbart poli­tiska hänsyn.
– JO har vid några tillfällen prövat kommunernas hantering av fjärrlån. Det finns flera fall när JO sagt att det är okej att vägra fjärrlån. Till exempel när biblioteken vägrat att tillhandahålla så kallad ”enklare” litteratur (som i de bibliotek där den finns är bland den mest utlånade). Däremot framförde JO kritik när en ateist i Västerås, Christiaan Vos, vägrades att fjärrlåna vissa av Martin Luthers skrifter med antijudiskt innehåll. Han fick senare fjärrlåna dem sedan han förklarat att han skulle använda dem för att skriva en Lutherfientlig artikel i en ateistisk tidskrift. Biblioteket hade tydligen först trott att han hade antisemitiska syften och av det skälet vägrat honom lån. JO:s slutsats var att det hade varit helt ok att vägra fjärrlån, men att det inte var tillåtet att vägra eller godkänna fjärrlån beroende på syftet med lånet. Det var även förbjudet att fråga efter syftet.

Flashbacks nyhetsbrev 131:7.01

TFFR 1-2/2000